Kroatien kallas för Seglarens paradis, och visst det är helt sant. Vi kan bara hålla med. Det var ju tack vare seglingen som vi fann vårt hem i Kroatien. Under vår långsegling träffade vi så många seglare som alla talade om det klara vattnet, de vackra öarna och den charmiga stämningen. Vi följde rekommendationen och här är vi nu – i vårt eget paradis.
Vi hjälper dig…
Har du drömt om att segla i dessa historiska vatten? – Vi hjälper dig. Det finns mängder med charterbolag att välja mellan – alla lika proffsiga och som har en stor flotta.
Priserna på för och eftersäsong är betydligt lägre än under sommaren och jag kan varmt rekommendera maj-juni eller september-oktober. Då allt är billigare under denna tid på året. Sen är det heller inte lika trångt i hamnar och på restauranger Adriatiska havet är den del av Medelhavet som når djupast i den europeiska fastlandet, och området tillhör Kroatien kännetecknas av en attraktiv och varierande kustlandskap, och så många som 1185 öar, holmar, rev och klippor.
Den kroatiska kusten totala längd är 5951 kilometer. Spridningen av den adriatiska öarna är idealisk för seglare. De sträcker sig, med avbrott här och där, längs större delen av kusten, i en sträng från Rijeka till Dubrovnik. Vanligtvis
är inte avstånden emellan öarna mer än tio nautiska mil , öarna bildar många kanaler, både mellan fastlandet och emellan andra öar. Fastlandet och öarna vimlar med vikar och hamnar – stora och små – där förtöjning eller ankringsplats kan hittas.
Dessa är den idealiska platsen för sjöliv, det är lätt att navigera ( allt som finns syns) det är bra att segla eftersom vindarna är pålitliga och sällan för starka, att fiska är också en positiv upplevelse eftersom det lär finnas mer än 450 ätbara sorters fisk. Ingen hamn ligger för långt borta, för om du skulle behöva skydd så hittar du nästan alltid en plats i närhet av där du befinner dig, och om du vill kan du tillbringa hela dagen segling.
Seglare är i allmänhet ganska förtrogna med rådande vindar i Adriatiska havet. Dessa är – medurs från norr – Tramontana (N), Bura (Bura), (NE, som kan vara både cykloniska och anticyclonic), Levanten (levanter, E), vintern levant (levanter), den Jugo ( Souther, SE, som kan vara både cykloniska och anticyclonic), den ostro (ostral, S), lebic eller Garbin (SW), pulenat (B), Maestral (NW) och Burin (en på sommaren sommartid termisk mark vind) . Seglings förhållandet är till största delen god under tiden maj-oktober .
Maestral, som är den vanligaste sommarvinden, och den stabila Tramontana, är ovanligt trevliga seglings vindar. Det är ungefär samma med Levanten och Jugo – som inte blir så stark under sommaren. Även Buran blåser med en
något reducerad styrka under sommaren , men man bör akta sig för Bura och Yugo på för och eftersäsong då dessa vindar kan bli väldigt starka.
Den rika skärgården, strömmarna och de lokala vindarna gör navigering intressant. Det finns alltid något som händer på en segelbåt. Ena stunden du kanske seglar med vinden, då måste man slacka på seglen för bästa fart, men i ett ögonblick kan vinden komma direkt framifrån , detta händer ofta om man seglar för nära någon av de många gånger höga öarna.
Detsamma gäller givetvis när man navigerar en motorbåt. Landskapet förändras ständigt när du seglar. På vissa platser är kusten i princip obebodd och övergiven, misshandlad av vinterns Bura, som de på norra sidan av öarna Krk, Rab och Pag.
De södra sidorna är oftast gröna med riklig vegetation. Ena stunden du seglar utefter täta pinjeskogar som växer hela vägen ner till havet – som de gör på öarna Lastovo eller Jakljan, i nästa stund är allt du kan se macchia och Karst.
Du kommer att segla som i en historielektion där du kommer att uppleva allt starkare om du är lite förberedd ,och var inte rädd att kasta ankar nära de små byarna som du hittar på din segling. Öarnas bosättningarna är intressanta och väl värt att lära känna. Många, liksom Korcula, Stari Grad eller VIS, har sina rötter i antiken.
Andra bosättningar har färre år på nacken men är intressanta ändå. Oftast ligger de äldre bosättningarna långt inne i vikar och fjordar då man ansåg att en av naturen skyddad hamn alltid var bättre än att anlägga en hamn där det krävts för stora ingrepp i naturen för att skapa en säker hamn.
Adriatiska havet kan delas i olika zoner. Kroatiska meteorologer dela upp hela Adriatiska havet i norra, centrala och södra Adriatiska havet avgränsningarna sträcker sig från Ancona till Zadar och från Monte Gargano till Dubrovnik. När det gäller den kroatiska delen av Adriatiska havet är den vanligaste uppdelningen gränsen vid udden Ploce eller Cape Planka mellan Rogoznica och Primoπten.
För att underlätta för den moderne seglaren använder vi idag följande betäckningar; Istrien, Kvarner, Velebit Zadar, Sibenik, Split och Dubrovnik..